They say it changes when the sun goes down

Vart är vi på väg? Vad är felet? Vad har vi gjort för att förtjäna detta?

Laserroth ligger ner i porten (jmf: det värsta av underklassen), Frostgård blir mer Frostgaard för varje dag som går, Håkan Johansson lånar ut Dramatikanalys utan att ens fundera över konsekvenserna och Magnus Frank framstår alltmer som pseudoborgelig.

Vad ska ske härnäst? Införandet av popkonst?