Loshultsbössan
Jag tittar förundrat på den grovräfflade mörsaren. Äntligen. Loshultsbössan! Så länge jag har väntat på detta ögonblick och så många människor som mist pulsen till följd av denna min så morbida mani!
Så många mörka nätter som har blivit upplysta av tanken på denna ljuvliga pjäs!
Låt mig dock inte förleda er – jag är vid mina sinnens fulla bruk. Hur skulle jag annars kunna ha listat ut en så vattentät plan? Hur skulle jag eljest ha kunnat uppträda normalt när lagens långa arm förhörde mig om de förskräckliga brott som begåtts i grannkvarteren?
Hur kunde jag annars hålla så god min när min tvillingbror hamnade på hospitalet?
Så många mörka nätter som har blivit upplysta av tanken på denna ljuvliga pjäs!
Låt mig dock inte förleda er – jag är vid mina sinnens fulla bruk. Hur skulle jag annars kunna ha listat ut en så vattentät plan? Hur skulle jag eljest ha kunnat uppträda normalt när lagens långa arm förhörde mig om de förskräckliga brott som begåtts i grannkvarteren?
Hur kunde jag annars hålla så god min när min tvillingbror hamnade på hospitalet?
posted by KaiserFranz at 9:45 em
17 Comments:
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Hahaha!!!! Fan vad roligt alltså. Det påminner mig om när jag och Lellesson skulle lönnmörda pandabjörnar i Skånes Djurpark våren 1972. Lellesson skulle knäppa dem med en stor jävla kanon. Men när han skulle tända stubinen så satte han eld på sina byxor istället! Herregud så full han var, grabben!!!
Hahaha, det var fanimej det roligaste vi läst på år och dag! Vi ska läsa texten för vår hund Stig-Lennart också.
Hihi. Det här påminner mig om när jag och Lellesson skulle ha pyjamasparty senvåren 1953. Lellesson skulle precis inleda Ryska Posten. Men innan det kom igång så spydde han i popcornskålen och gastade könsord till de förskrämda småflickorna. Fy Fabian vad full han var, pojken!
Hmm. Det där inlägget om skånes djupark ställer mig lite. Om jag minns rätt gjordes nämligen ett försök att ta död på samma pandabjörnar redan vid pingstfirandet 1634. Vapnet som användes då var emellertid av kemiskt sort. Min fråga är:
Var det Lellesson som låg bakom även denna nedriga uppvisning i djurförakt?
Ja. Den där Lellesson! Jag minns en gång när vi skulle stjäla konst på Louvren under sensommaren 1904. Allt gick fint som fisken fram till det att vi skulle ta oss in i själva tavel-salen. Då fick vår man syn på en flaska fönsterputs som jag tagit med för att egga honom med lite. DET SKULLE JAG INTE GJORT!
Fy fan alltså! Lellesson skrek av vällust när han hinkade i sig det frätande innehållet! Sedan tog det inte lång tid förrän hela planen skjutits i sank.
Vad ska man säga? Hur är det möjligt?
Sluta nu med alla jävla lellessonhistorier! Jag blir ju tamejfan helt snurrig i skallen!
Istället skulle jag vilja läsa mer om den där Donkens kvinnohistorier. Gärna om sådant som inträffat på utestället Blekingska!
Hahaha! Allt det här påminner mig om när jag och Lellesson var på språkresa i Brighton vårvintern 1995. Alla sprang omkring och vrålade i berusad glädje. Utom Lellesson! Han satt nämligen kvar på sitt rum och spelade korrespondensschack med en ynglig från vitryssland. Fy i helvete vad nykter han var, ynglingen!
Alltså vitryssen. Lellesson var full som vanligt!
lellesson! haha!
Den där berättelsen får mig att minnas det stora julbaket 1839. Lellesson och jag var i full färd med att tillverka juleljus av gamla släktingars skenben när Lellesson helt plötslig fick fnatt. Han hällde fotogen i julgröten och lyckades på så sätt dräpa hela släkten, huskatten och fyra onda rävar som tidigare smugit kring husknuten. Vilken dödsorgie alltså!
Åh, Lellesson var så ledsamt full då.
Den senaste kommentaren leder mig osökt till en annan händelse. Det var så att under den tidiga mitten av högsensommaren 1492 var jag och Lellesson ute och jagade kannibaler i de Sovjetiska öknarna. Lellesson hade hört att kannibalkött skulle vara oerhört mört. Efter att han vid första tuggan kände smaken av vodka fanns det ingen återvändo. Han åt hela byn i en sittning.
Herrdjävlar vad full han var!
Och jag förblev hungrig.
Jag läser och minns...
Är jag ensam att komma ihåg Lellessons debut på vita duken? Det var sen höst 783 och filmen "Din mamma" hade premiär. Lellesson och hans manager hade bjudit på välkomstdrink - alla fick ett glas vodka och babysälsblod, garanterat nyklubbat. Lellesson hade koll på klubbscenen redan då. Tanken var att de skulle göra ett stort PR-jippo och under den Shakespeareinspirerade inledningsscenen där alla dog skulle tidigare utvalda sister i salongen sprängas. Lellesson hade dock druckit ett par fat av välkomstdrinken i sin nervositet och råkade spränga sisterna för tidigt. Herregud vad full och generad han var!
Jag minns när jag och Lellesson under våren år 0 fick för oss tjäna en snabb hacka. När jag sen satt där och lade upp våra kinesiska flyktingar på eBay kom Lellesson in genom dörren med ett litet barn, lite myrra, rökelse och guld och ville att jag skulle lägga upp det som en paketdeal.
Herrejesus vad han var full!
Alla dessa Lellessonhistorier. Det är så man bli tårögd. Jag minns när jag skulle bygga om min mor till en cabriolet för att rida till slaget vid Hastings på högvintern 198732. Vi kom aldrig iväg då Lellesson drack allt bränsle. FAN vad full han var!
Sedan var det gången jag och Lellesson skulle planera en födelsedagsfest för Astrid Lindgren. Lellesson ville sjunga medan vi grävde, men som bekant kan han bara dryckesvisor. Det slutade inte bra. Vi kunde inte ha med en enarmad Astrid till hennes egen fest. Fan vad full han var, dödgrävaren Lellesson!
Året är 2005, vi har precis utgjutig en penis i marmor och vi vill inte somna på grund utav tonerna av Tone Loce. Om tre år kommer vi vara i nuet och då vet vi att vi kommer att skriva en jävla blogg. Och det är tragiskt i sig. Lelleson säger åt mig att byta plats på tangeterna. Jag vet inte vilken nytta det skullle göra, för vårt rykte men han gillar tanken. Så här kommer meningen med livet: tiwf marrtgj jfjarrt jgag gkatrttak taktttkbpajopa.
Skicka en kommentar
<< Home