Det fanns en tid för länge sedan. Det var en tid då världsliga ting som lyxbilar, troféfruar och potatisar inte upptog all vår vakna tid. Det var en tid då vi var unga, hungriga och höga på livet. Det var också en oskuldens och antitesernas tid. Det var en tid då vi inte fick ligga. Det var en tid allt var möjligt. Det fanns ett fotbollslag.
Många matcher spelades. En del matcher avlöpte i hjältelagets favör, men de allra flesta var bittra nederlag. Det är dock en match som jag aldrig kommer att glömma. Nämligen den sista (som heller aldrig spelades): Donaumonarkin mot Den oskyldiga ungdomens IF. Här kommer matchreferat.
Donaumonarkin (0) - Den oskyldiga ungdomens IF (5)
Dagen till ära spelade Donaumonarkin iförda blåställ från varvet i Gdansk (ungnynazisten Speedy Boy hade nämligen, felaktigt, hävdat att det var årsdagen av Solidaritets uppror, och tyckte att det var ett passande hån). I vilket fall sparkades spelet igång efter att Kongodomaren hade blåst igång matchen med sin tvärflöjt. Tvärflöjten, och även hans Ghostbustersuniform, var troligen medtagna för att fira något slags jubileum. Vilket framgick inte.
Matchen inleddes kastrofalt. Shark försökte imponera på ett handbollsflicklag genom att deklamera rader ur Farväl till vapen, samtidigt som han markerade ingen mindre än Utanskägg-Pirlo. Han var inte uppgiften mäktig, och resultatet blev att han deklamerade obsceniteter och även missade markeringen. 1-0. Korpulensroth var givetvis rosenrasande och satte sig på matchbollen i protest.
Men spelet kom igång igen. Frank försökte sig på en indianare till Lellesson, men denne hade redan tittat för djupt i flaskan. 2-0. Frank slet sitt hår och lämnade gråtande Victoriastadion. På vägen hem brände han ner fem bostadskvarter. Den tjusige Johansson manade till lugn, men det var förgäves.
Spelet gick igång igen. Fjälkner lommade förstrött runt på sin vänsterkant. Han drömde om brinnande stridsvagnar och lukten av jetmotorer i öknen när han plötsligt fick en diabolisk idé. Han avbröt matchen och gick hem för att tatuera in Lukasevangeliet på sin underarm. Sen dess har ingen sett till honom. Donaumonarkin var nu allvarligt decimerat, och man började leta syndabockar. Alla föreslog Speedy Boy utom han själv som föreslog Tjuvfiskeroth. Debatten var så upphetsad att Frank fick kallas tillbaka för att medla. Då passade motståndarna på att göra 3-0.
I halvtidsvilan fick Månsen en religiös uppenbarelse. Hans första steg var att be om ungmiljöpartisten Lundbergssons hand, för att, som han sa, "göra en redbar kvinna av honom". Detta framkallade svartsjuka och misskund inom laget, vilket var precis vad Månsen hade avsett. DÅ vidtog steg 2. Till allas häpnad föll han till synes död ner på golvet. När laget samlats runt honom tittade han plötsligt upp och hånskrattade. Hånskrattet ekade i hallen. Shark började gråta, och Lellesson tittade förvånat upp från den papperskorg han för tillfället stod och vomerade i. Men det fanns ingen tid för eftertanke. Matchen var igång igen.
Andra halvlek började med att Fundamentalistroth korsfäste sig själv i målet. Medan han togs ned passade motståndarna på att göra 4-0. Motståndarlaget, en salig blandning av gamla antagonister som Badmintonnazisten, Skägg-Pirlo, Jägersvakten, Ted Dawson, Hasse the Eagle, Olof Palme och en grottmänniska, anade nu segervittring. Trots alla uppskakande upplevelser under matchen kunde dock Monarkin hämta upp spelet. Alla gav allt. Visserligen trodde Shark att det fortfarande var första halvlek och Lellesson att han var på 50-årskalas, men på något sätt flöt spelet ändå på.
Men det sista steget i Månsens ondskefulla plan skulle komma att punktera matchen. Mitt under ett lovande anfall drar han av sig sitt blåställ inför en oförstående hemmapublik. Under blåstället visar det sig att han har en svart SS-uniform. Hånkskrattande delar han ut propagandaskrifter till alla på planen. I det allmänna tumultet faller 5-0, och kongodomaren ser ingen annan råd än att blåsa av matchen med sin tvärflöjt.
Efter matchen sitter alla och tiger tillsammans i omklädningsrummet. Ingen förstår. Ingen vill heller förstå. Var blev den av? Ungdomen...
